7 snabba om biogas
Varför biogas? Hur ska vi ställa om från fossilt till förnybart? Och vilken roll kan biogas spelar i dagens och morgondagens hållbara energisystem?
Desirée Grahn, verksamhetssamordnare på Biogas Syd, svarar här på sju grundläggande frågor om biogas:
VILKEN ROLL KAN BIOGAS SPELA FÖR ENERGIFÖRSÖRJNINGEN?
Enligt de mest positiva beräkningarna finns det potential för närmare en tiodubbling av dagens biogasproduktion på motsvarande drygt 1,7 TWh med dagens teknik. Då är biogasutvinning av restprodukter från skogsindustrin inte medräknade – där finns ytterligare potential på drygt 50 TWh per år när tekniken för biologisk behandling av cellulosafibrer utvecklas. Därmed är biogasen en viktig del av lösningen på både dagens och morgondagens utmaningar när vi ska ställa om från fossil till förnybar energi.
HUR KAN BIOGAS HJÄLPA OSS ATT NÅ KLIMATMÅLEN?
Den svenska regeringen har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent 2020 jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt ska användningen av förnybar energi utgöra minst hälften av den totala energianvändningen 2020.
För att nå dessa mål krävs kraftfulla satsningar på förnybar energi redan nu – och där är biogas ett energislag med stor potential på både kort och lång sikt. Biogas är ett förnybart bränsle som produceras lokalt och förnyas hela tiden, till skillnad mot fossila bränslen som är en ändlig resurs som ofta måste transporteras långa sträckor. Användning av biogas ger en väsentligt lägre miljö- och klimatpåverkan än fossila bränslen med upp till 90 procent lägre koldioxidutsläpp.
VAD ÄR BIOGAS?
Biogas bildas vid rötning av biologiskt material som matavfall och gödsel. Biogasen produceras när det organiska materialet bryts ner utan syre i en så kallad anaerob nedbrytning/rötning. Processen sker naturligt i magen hos exempelvis kor och i sumpmarker – med den skillnaden att metangasen i en rötningsanläggning tas till vara och används som energi i stället för att gå ut som växthusgas. Biogas består huvudsakligen av metan, koldioxid samt mindre mängder föroreningar/restämnen.
VAD GÖRS BIOGASEN AV?
Sverige har valt en väg där vi producerar biogas av avfall och restprodukter i stället för att använda specialodlad energigröda. Därmed kan vi använda den värdefulla jordbruksmarken till livsmedelsproduktion. Insamlingen av matavfall är en viktig nyckel till framgång för biogasproduktionen.
HUR MYCKET BIOGAS PRODUCERAS I SVERIGE?
Den sammanlagda mängden biogas som producerades i Sverige uppgick 2014 till cirka 1,7 TWh. Den största mängden biogas, cirka 40 procent, kom från reningsverk, 34 procent från slamrötningsanläggningar, 14 procent från deponier och 7 procent från industrianläggningar. Småskalig biogasproduktion på gårdsnivå uppgick till 5 procent av den totala produktionen.
FINNS DET TILLRÄCKLIGT MED AVFALL FÖR ATT ALLA SKA KUNNA KÖRA BIOGASBIL?
Det har gjorts beräkningar som visar att vi, om vi samlar in allt matavfall i Sverige, kan producera biogas som motsvarar 100 miljoner liter bensin på ett år. Om vi utnyttjar den samlade biogaspotentialen från alla typer av biomassa räcker den för att producera biogas till 900 000 svenska bilar.
HUR PRODUCERAS BIOGAS?
Biogas produceras av biologiskt material. I Sverige sker produktionen till 97 procent av restprodukter och avfall. Matavfall som ska bli till biogas finfördelas och blandas med vatten. Den flytande röran kallas för slurry och utgör råvaran för biogas. Slurryn är, kan man säga, vad råoljan är i produktionen av bensin. Slurryn rötas och i rötningsprocessen bildas biogas med en hög andel metangas.
Biogasen kan fungera som ett klimatneutralt bränsle efter uppgradering (rening till metan) för bilar, bussar och andra fordon. Biogasen kan också blandas med naturgas (fossil gas) för uppvärmning etc.
HUR FUNGERAR EN BIOGASANLÄGGNING?
I biogasanläggningen blandas matavfall med gödsel och rester från livsmedelsindustrin i en mottagnings- och blandningstank. Substratet hettas upp till ungefär 70 grader under minst en timma för att inga bakterier ska följa med i den fortsatta processen.
Därifrån pumpas substratet till en rötkammare där det rötas i ungefär en månad. Ur rötmassan utvinns bland annat rågas, som sedan går vidare till en uppgraderingsanläggning och renas från koldioxid. Gasen kan sedan gå ut i gasnätet eller användas i tankstationer för gasfordon.
Restprodukten är tömd på energi men fullt av aktiva näringsämnen och användas som biogödsel. Denna kan användas för att odla nytt i jordbruket – därmed är kretsloppet slutet.