Enkla vardagsrutiner ger gas i tanken

– Det visar att vi alla med enkla insatser i vardagen kan vara med och göra skillnad, säger Daniel Skog, kommunikatör på Miljöförvaltningen i Malmö och projektledare för BIOGASSYS.

– Genom att lägga matavfallet i den bruna papperspåsen i stället för i den vanliga soppåsen bidrar vi både till en bättre miljö i våra städer och en minskad klimatpåverkan.

Om alla Malmöbor sorterar sitt matavfall så räcker det för att produceratillräckligt mycket biogas för att köra Malmös alla stadsbussar på närproducerad och miljövänlig biogas. Det innebär drastiskt sänkta utsläpp av växthusgaser och att vi kan ersätta smutsiga fossila bränslen med betydligt renare förnybara bränslen. På köpet får vi efter den biologiska behandlingen stora mängder värdefullt biogödsel som kan användas i stället för konstgödsel i jordbruket.

Matavfallet spelar en nyckelroll

I dag samlar vi, enligt statistik från Avfall Sverige, in närmare 4,5 miljoner ton avfall per år i landet. Ungefär en miljon ton utgörs av matavfall. Än så länge är det bara en begränsad del av matavfallet som används för att producera biogas och biogödsel. Det innebär att det fortfarande finns potential att ersätta stora mängder fossila bränslen med i princip koldioxidneutral biogas.

– Matavfallet spelar en nyckelroll i omställningen från fossila till förnybara bränslen, säger Daniel Skog. Det är en resurs som finns nära och är lätt tillgänglig och vi har etablerade och väl fungerande metoder för att ta hand om matavfallet på biologisk väg med rötning och processer för uppgradering till biogas.

Ligger i framkant

Regeringen har satt som mål att vi senast 2020 ska kunna ta tillvara minst 40 procent av allt matavfall från hushåll, restauranger och industrier för energiproduktion. Flera kommuner i landet, däribland Malmö och Burlöv, har dock satt mer ambitiösa mål för insamling och biologisk bearbetning av matavfall.

– Malmö stad har som mål att 40 procent av matavfallet ska källsorteras redan 2015 och vi är på god väg att nå målet, förklarar Daniel Skog. 2014 källsorterades 36 procent av allt matavfall i Malmö och Burlöv och det är en siffra jag tycker vi ska vara stolta över. Nästan alla hushåll har i dag möjlighet att källsortera matavfall och allt fler gör det. Däremot är det fortfarande bara drygt 40 procent av företagen som källsorterar sitt matavfall – men även där ser vi ett ökande intresse.

Slänger var fjärde matkasse

För att skapa ett ännu mer hållbart kretslopp gäller det inte bara att ta hand om den mat som blir över – utan också se till att det inte uppstår onödigt mycket matavfall.

– Statistiken visar att vi slänger motsvarande var fjärde matkasse som vi släpar hem, så det finns en stor potential för att minska svinnet och därmed ytterligare minska belastningen på miljön och klimatet.

Visste du att…

… om vi gör biogas av allt matavfall som genereras i Sverige under ett år så kan vi ersätta motsvarande 100 miljoner liter bensin?

… mängden matavfall som källsorterades ökade med 11 kilo per person under 2014 i Malmö och Burlöv. Restavfallet var också renare än någon gång tidigare – malmöborna har aldrig tidigare källsorterat så bra.

… det finns ett tydligt samband mellan hur mycket matavfall vi källsorterar och hur duktiga vi är på att sortera ut andra fraktioner i soporna. Ju mer matavfallet vi sorterar, desto mindre är också andelen restavfall.

93 procent av alla villahushåll i Malmö och Burlöv har källsortering för matavfall. Motsvarande siffra för boende i flerfamiljshus är 86 procent. Drygt 40 procent av verksamheterna källsorterar matavfall.

81 kilo matavfall genererar vi i genomsnitt per person och år i Sverige. En allt större andel av detta matavfall behandlas biologiskt för att producera bl. a biogas.

170kommuner erbjuder sina invånare insamling av källsorterat matavfall för central behandling. Flera kommuner håller just nu på att införa källsortering av matavfall.

Visste du att varje svensk genererar drygt 460 kilo avfall per år? Av detta utgörs cirka 81 kilo av matavfall.

Ungefär en tredjedel går till materialåtervinning. Matavfallet utgjorde 2013 drygt 370 000 ton, en ökning med 16 procent jämfört med året innan.

En fördel med att ta hand om matavfall lokalt är också att man oftast slipper långa transporter och kan gå ut med den uppgraderade biogasen på gasnätet som är väl utbyggt i Sverige i dag.

– Det betyder att vi har en infrastruktur på plats redan som gör att vi kan skala upp produktionen. Därmed har vi en fantastisk energikälla för framtiden där vi inte behöver vara beroende av andra utan kan producera energi och energirika restprodukter själva.

Matavfallet är därmed en av nycklarna i omställningen till en fossilfri energiproduktion i Sverige.