Bioraffinaderiet – en framtida guldgruva

Bo Mattiasson, professor emeritus i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola, har i många år intresserat sig för metoder och processer som gör att vi kan använda biomassa i stället för fossila råvaror för produktion av energi och kemikalier. En stor del av forsknings- och utvecklingsarbetet har bedrivits på gården Anneberg utanför Svalöv i Skåne.

För drygt två år sedan invigdes här Sveriges första bioraffinaderi som ett pilotprojekt för att testa nya råvaror och nya processmetoder för produktion av biogas och kemikalier.

Enorm potential

– Det finns många som producerar bioenergibärare och biogödsel ur biomassa, såväl i som utanför Sverige, men det görs som regel med relativt konservativa rutiner och det finns stora möjligheter att utveckla processteknologin, säger Bo Mattiasson.

– Vi har bland annat arbetat med att studera hur mycket gas en viss biomassa kan ge och utifrån det se hur vi kan formulera och blanda olika biomassor för att förbättra gasutbytet.

Kan använda restprodukter

Ett viktigt spår har varit att försöka hitta metoder för att förbehandla restprodukter från lant- och skogsbruket – material som i dag i huvudsak får ligga kvar på marken oanvänt eller som plöjs ned i jorden.

– Vi ska ju inte använda grödor och material som kan gå till livsmedelsproduktion för att göra biogas och kemikalier, utan utmaningen är att utveckla processer som gör att vi kan ta till vara allt det material som blir över i lant- och skogsbruket, förklarar Bo Mattiasson. Det är ju ingen som äter halm eller skogsmaterial. Därför har vi bland annat arbetat med processer för att med hjälp av mikroorganismer förbehandla ”svårsmält” cellulosa så att den går att använda i biogasprocessen – och på köpet få biogödsel som kan återföras till marken som jordförbättrare.

Raffinering höjer värdet

Ett annat fokus har varit att utveckla processer som gör att man kan utvinna kemikalier och skilja ut exempelvis tungmetaller och andra ämnen ur biomassan.

– Utvinning av kemikalier och material tiofaldigar värdet av produktionen och kan skapa helt nya incitament för att starta den här typen av anläggningar, säger Bo Mattiasson. Samtidigt skapas ett kretslopp med vinster i alla led, speciellt om man även kan skilja av miljöstörande ämnen från kretsloppet. Därmed kan vi ytterst påtagligt bidra till att snabbare nå uppsatta miljö- och klimatmål – och samtidigt skapa både jobb och ekonomisk nytta.

 

 

Optimera uttaget

Fördelarna med bioraffinering i stället för petrokemisk raffinering är många, inte bara för att råvaran är förnybar i stället för fossil.

– Genom att använda den biomassa som i dag ligger kvar på marken eller plöjs ned i jorden minskar vi läckaget av kväve till vattendrag och hav samtidigt som vi förhindrar processer som genererar stora utsläpp av växthusgasen metan i luften. Kvävet återanvänds i stället och görs tillgängligt för nya grödor medan metanet uppgraderas till biogas och kan användas som fordonsbränsle eller för uppvärmning. Därmed skapas dubbel nytta.

Potentialen för användning av biomassa i stor skala är enorm, menar Bo Mattiasson. Enligt vissa beräkningar skulle frisättningen av växthusgaser kunna minskas med 5-6 procent om vi tar hand om biomassan i stället för att bara låta den ligga.

Behövs långsiktiga spelregler

Den stora utmaningen i dag är att få till långsiktigt hållbara regler och incitament för att utveckla och bygga anläggningar som kan ta hand om biomassan på ett effektivt sätt, menar Bo Mattiasson.

– Därför behövs en uttalad vilja från politiskt håll att verkligen satsa på att ta hand om den enorma resurs som restprodukter från lant- och skogsbruket tillsammans med avfall från hushåll och industrier utgör. Lyckas vi med det uppstår vinster i alla led. Vi kan fasa ut fossila bränslen som bensin och diesel och ersätta med förnybar biogas samt i vissa fall med biodiesel, vi kan minska läckaget av kväve och utsläppen av metan och vi kan skapa bättre kretslopp där vi tar till vara även de ämnen som vi inte vill ha tillbaka ut på markerna.

– Dessutom kan vi skapa fler jobb och utveckla teknologier som kan få stor betydelse såväl för Sveriges ekonomi som för fattiga länders möjlighet att producera egen energi och egna kemikalier.

 

Anneberg – Sveriges första bioraffinaderi

• Anläggningen vid Anneberg utanför Svalöv i Skåne är ett bioraffinaderi i pilotskala som nu drivs av Indienz AB, ett avknoppningsföretag från Lunds universitet. Forskare, studenter och näringsliv testar och utvärderar här processer för att utvinna biogas, biogödsel och kemikalier ur biomassa.
• Råvaran i bioraffinaderiet är restprodukter från jord- och skogsbruk och ur processen utvinns biogas, biogödsel och kemikalier, exempelvis för framställning av nedbrytbar plast.
• Vid anläggningen har man bl. a studerat hur olika typer av biomassa kan förbehandlas för att kunna raffineras. Ett viktigt spår har varit användning av bakterier och olika typer av mikroorganismer som kan underlätta nedbrytning av exempelvis cellulosa i restprodukter från jord- och skogsbruk.